Det finns platser som får en att komma på andra tankar, platser som får en att drömma sig bort, tänka och försvinna sig in i vad som en gång i tiden varit. Tänka och fundera, andas. 

Det som en gång i tiden spritt glädje, stora middagar och varit ett ställe som man har samlats på är plötsligt borta. Lämnat till sitt öde, lämnat i en ny skepnad i nya händer. 

 

- Jag drömmer mig bort, drömmer i vad som kunde varit en dröm eller så är det kanske så att drömmen är verklig i sin ackt i min dröm? Jag ser ju hur det en gång i tiden varit och hur det kunnat bli om man tagit sin hand och skapat magi. Gamla byggnader, saker med historia. Så mycket att berätta, så mycket att visa.

- Jag ser, jag känner.

 

- Ett av mina plåtningställen är just ett sådant ställe, ett place där jag inte känner någon tyngd över att det har varit massor av dysterhet, tyngd. Ett place som skulle kunnat bli magiskt, ett ställe med potensial. De knarrande plankgolven, det gamla retroköket med dess schakrutor till golv. Punchverandan som kunde varit med korgstolar och pelagoner, levande ljus om kvällen medans man blickar ut över utsikten med dess solnedgång. Det är feeling i detta hus, dessa väggar och det kunde blivit just magi.

 

Vill ni se? Tag fram ögonen med potensial, möjligheterna.