-Jag skulle skratta och vara lite smånervös inför vad livet mer skall ha att ge utanför skolans väggar. Jag skulle vara i full diskussion med mina klasskamerater och de runt om.  Jag skulle ha diskussioner med mina vänner om att några skulle läsa vidare inom skolans väggar i många år, liksom många redan hade fixat jobb till sommaren. Vi skulle prata om mycket och vi skulle stå och fundera över livet. Vissa ännu utan någon plan på vad som komma skall, utan vetan och några med ett helt block med deras planer.

-Vissa skall resa till USA och jobba, vissa på ICA. Men vi alla med så olika planer, så olika seenden och med så olika liv. Alla med samma tanke, vad händer nu utanför skolans väggar?

 

- Det jag vill säga er är att lita på er själva, gå er egen väg vare sig någon inte skulle tro på er. 

 

-Jag gick min egen väg och tampas varje dag med just ovisheten av vad som komma skall. Men vet ni? Jag ångrar inte att jag gick just min egen väg, att jag valde den vägen. För ovisheten om framtiden kommer alltid att finnas, för vi vet aldrig vad morgondagen har att ge. 

 

Hörreni!

-Vi, ni, jag, är 18/19år. Vi har hela livet framför oss. Skulle inte vägen vara just den rätta?

Vad gör det, egentligen?

 

-Hur många av våra föräldrar och de i vår närhet sysslar just med det dem en gång i tiden pluggade till? Tro på dig själv även fast motgång är. Du kan bli världens popstjärna om du så skulle vilja, i varje fall i tanken. Och finns det väl i tanken? varför inte testa?

 

Vänner, jag vill passa på att önska er en fantastiskt fin student! Lev och njut!

 

KRAM

Simon